I morse var jag JÄTTENERVÖS!

Jag mådde illa av nervositeten...så mycket tycker jag om läkare haha!

Iaf...när man väl var där var det inte lika farligt...

De kollade blodtryck, hjärta och lungor och allt var normalt...vilket jag redan visste eftersom jag varit rätt mycket hos läkare och skit det senaste året...

Däremot ville hon att jag skulle ta andra prover som är bra om de tas på fastande mage...så ska dit i morron bitti igen och lämna fler prover...
Så skulle hon höra av sig nästa vecka om provsvaren och följderna...

Läkaren var trevlig...däremot tyckte jag inte riktigt hon visste vad hon pratade om...

Hon var tvungen att fråga kollegor om hur hon skulle göra osv....

Visst det kanske man måste ibland men när hon ville skicka mig till diabetessköterskan undrade jag ju lite eftersom jag inte har diabetes...

Och de prover jag ska lämna i morron är just socker och ämnesomsättning och så...och de proverna lämnade jag förra året på min gamla VC och jag vet att det inte är nåt fel på dom värdena...

Eller det var inte det då iaf...

Men hon skulle iaf kontakta mig nästa vecka med provsvar så får la hoppas hon har positiva svar och följder...

Nu ska jag banne mig ha en remiss! Det bara är så!

Om bara några dagar ska jag till läkaren och ansöka om en operation.

Jag är LIVRÄDD kan jag lova!

Jag tycker inte om läkare eller nåt som har med vård/sjukhus att göra och det bara knuter sig i magen när jag tänker på att det bara är ett par dagar kvar nu.

Jag har även tänkt massor på operationen (om jag nu skulle få nån)

Det här att bli sövd skrämmer mig som bara den!

Tänk om man blir sövd men ändå känner allt de gör och inte kan säga till.

Det är antagligen inte möjligt att det kan bli så men TÄNK OM!

Jag är himla nervös men samtidigt hur glad som helst för att de ska "utreda" mig och skulle jag bli beviljad en operation är det en dröm som slår in.

Men samtidigt är jag rädd och orolig att nåt ska gå fel.

Ville bara dela med mig av mina tankar!

Jag är en tjej som funderat på att göra en viktoperation i många år men aldrig riktigt orkat kämpa för att få det.

Jag har varit på vårdcentraler och sagt min önskan men de har avrått mig från att göra en operation och sagt att jag istället ska ringa till deras psykolog de har på vårdcentralen och be om att få gå och prata.

Som om de skulle hjälpa mig att gå ner i vikt?

Efter att jag försökt få hjälp men bara ignorerats så har jag tappat lusten att ens försöka igen, tills idag!

Jag bytte vårdcentral eftersom man idag kan ha vilken vårdcentral man vill och så har jag haft kontakt med dom ett par gånger och de sagt att jag ska vända mig till dietisten de har.

Skulle börjat på ett program de hade men så blev det tyvärr inget med det så ringde idag igen och sa som det var -att jag vill göra en viktoperation.

Nu har jag ÄNTLIGEN fått en tid hos en läkare och de sa till mig att "det är klart du ska få hjälp"

Jag hoppas verkligen att det är min tur nu!

Ska som sagt träffa en läkare nästa vecka och så får vi hoppas att hon sätter mig på väntelistan för en operation!

Skulle jag få denna operation så skulle det vara en dröm som slår in!

Jag har så ont i mina fötter, ben och rygg så jag vet inte var jag ska ta vägen ibland.

Jag är trött på att folk kollar snett på mig och jag vill bli behandlad som alla andra.

Att vara överviktig och folk kallar en "fetto" är det mest kränkande och sårande som finns.
De som är överviktiga vet om det själva och behöver inte bli påminda om det!

Tyvärr dömer folk människor efter deras utséende och det är så fel!

Personligheten sitter inte på utsidan!

Nån som gjort en viktoperation som vill dela med sig av sina erfarenheter?

Vill oxå gärna komma i kontakt med nån som kanske ska göra den.

Känner några som gjort en Gastric Bypass och de har tappat hur mycket som helst i vikt och de mår jättebra!

Nu har jag berättat vad denna blogg kommer att handla om och jag kommer skriva en fortsättning efter att jag varit hos läkaren nästa vecka för att berätta vad de sagt och hur det kommer att bli!

Hoppas ni följer med mig på min kamp mot kilona!